När skapade du en ny inloggning senast? Hur många lösenord snurrar du på? Frågorna kring identifiering i digitala kanaler kan bli rätt så många. Men låt oss fokusera på de som påverkar kundupplevelsen i e-handel och fysiska butiker.
En kundbild – många inloggningar?
Medan handlare börjar se samma person som samma kund i alla kanaler så lider fortfarande flöden online av arvet från år med organisationssilos. Som kund idag möter jag i ehandeln:
- Anmälan till nyhetsbrev
- Kundportal för handlande enbart ”onlinekunder” med webbkonto
- Medlems-signup, friställt ”konto”-registrering
- Mina sidor – enbart för medlemmar
- Personaliserade budskap baserat på tidigare surfbeteende via sparad cookiedata
SAMTIDIGT. Hos små som stora varumärken med fullödiga kundvårdsprogram. Potentiellt fyra helt skilda kundtolkningar och ibland olika inloggningar: Nyhetsbrevskontakt, Onlinekund, Medlem, Cookie. Det är helt ok att jag som individ växlar mellan olika stadier av engagemang och att vid ett givet tillfälle väljer att ”uppa” relationen med handlaren.
Men, det är bara EN kundrelation. Jag som kund ska inte behöva bry mig om avarter i kundrelationen, tekniska begränsningar i vem som huserar kundbilden eller olika sätt att identifiera mig. Det måste kännas enkelt. Lite som när jag handlar i fysisk butik, butiksbiträdet tar ansvaret och initativet: ”Hej är du medlem, jag kollar åt dig?”. En analogi som Åhlens faktiskt mappar väl i sin checkout:
Checkouten online bör kunna kännas lite som att stå i kassan i butik och få samma fråga som av personalen där.
Inloggning VS identifiering
Krasst sett har all ehandel alltid hanterat identifierade kunder. I sin linda var inloggning ett sätt att snabba på checkout och en möjlighet att skapa mervärde för återkommande kunder online. Men i takt med att fler externa betallösningar erbjuder smidiga checkout-flöden kan ”inloggningen” förvisso fortfarande tillföra värde, men är det en inloggning?
Nej, det är en identifiering. En möjlighet för handlaren att behandla kunden för det hen är. Relevant och personligt. Den sen länge eftersökta heliga graalen: personaliserad webb. Med cookies kan handlaren veta hur jag surfar och vad jag verkar gillar. Många verktyg såväl avancerade (ex. Apptus), som mer rättframma (ex. Nosto) tar ett bra grepp kring detta. Men så fort webben vet vem jag faktiskt är ska den kontrollerade ”multikanala” kundvården ta vid.
Då kommer behovet av systemstöd och krav på bestämda publika identifierare mellan kanalerna. Här bör handlaren, tekniska utmaningar till trots, hjälpa kunderna på traven och ”nöja” sig med den information de får för att identifiera kunderna. En handlare ska ta hand om kunden, nyckla ihop fragmenten, och hitta den i sitt CRM – när jag exempelvis:
- kommer från ha klickat på en länk i ett nyhetsbrev skickat via Voyado (då finns alltid en krypterad information om vem jag är)
- anger att jag vill ha nyhetsbrev med epostadress
- handlar och anger vem jag är
- vill få tillgång till resurser och som samtycker till löpande bearbetning och anger vem jag är.
För de delar av ehandelsupplevelsen som förhöjs av personalisering utan att avslöja känsliga detaljer bör en ”soft-identifiering” användas. Men så fort kontroll att kunden är den hen utger sig för att vara, så kan exempelvis någon av följande valideringstekniker användas:
- SMS med pinkod
- magic link till epost
- BankId
Då behövs ingen ”klassisk” inloggning! Inga glömda eller osäkra lösenord som kan hackas.
Medlem, kund och tjänster för de mest invigda
När handlarna ska ta klivet in framtiden med ”identifierade kunder” även i fysisk handel kan en alltför skarp paketering av kundprogram med medlemskap i kundklubb utgöra en potentiell utmaning för flöden online. För det är inte helt logiskt för mig som kund varför jag ska ange vem jag är ”som medlem” på ett sätt och som kund på ett annat sätt, vid ex. checkout.
Personligen tycker jag att det räcker med att jag är en kund som samtycker för olika sorters bearbetning, där ”medlemskap” är bara en nivå i kundrelationen. Där jag ger något mer, men får något mer tillbaka. På så vis kan alla registrerings- och identifieringssprocesser sluta behöva exponera olika flöden för ”Med medlem här ->” , ”Skapa kundinlogg här ->”.
Ett ännu enklare sätt, såvida inte kundprogrammet utgör en VIP-lösning, är att göra alla ehandelskunder till medlemmar. Då kan en ”kontroll”-teknik (från exemplen ovan) användas för att ta reda på om kunden gett sig till känna tidigare, oavsett kanal. Som här på Hemglass.se, med pinkod i SMS:
Sammanfattningsvis
- Ta kontroll över kundens resa oavsett var och när den första gången angav vem hen är, och oavsett vilken kanal den angav det i.
- Nyttja inte högre grad av säkerhet än vad det som erbjuds faktiskt kräver, så att kunderna konverterar.
- Undvik klassisk inloggning! Nyttja hellre moderna sätt att validera att en person är autentiserad. T.ex. BankId. Det används alltmer utanför myndighetsorienterade sammanhang. Se exmepel från Com hem:s inloggning. Tänk dock på att BankId kostar per inloggning och att det inte är tillgängligt för alla (de utan svenskt personnummer). Alternativa standarder utvärderas: https://www.sunet.se/samarbeten/projekt-nationell-tjanst-for-grundidentifiering/
För när du anger vem du är och du får ta del av dina erbjudanden, får en förhöjd ehandelsupplevelse och tillgång dina specifika tjänster så har vi kommit förbi ”en inloggning” – som du vart annat år glömmer lösenordet till – i vilken du kanske på sin höjd kan få reda på var du bor och vad du heter. Då har handlaren nyttjat kraften i en samlad kundbild och gett dig ett mervärde. Som detta exempel från NetOnNet: